Tihi ;p
stor. ♫ Då valkar bara sväller,och celluliter gror. ♪ Generande
behåring, lyfts fram i solens ljus. ♫ Nej stranden verkar boring, vi
stannar inomhus. ♪ De krav som sommarn ställer, förstör vår ledighet. ♫
Vi sitter där å gnäller, fy fan vad jag e fet. ♫ Fast vem vill
...motionera, när man kan sitta still. ♪ Nej låt oss revoltera, vi tar en
kaka till. :)
Nu får det vara nog!
Det har börja pratas nu om att jag inte vill ta hand om Juline, om att jag bara jobbar när jag har henne och skaffar barnvakt.
Jag har jobbat 50 timmar vaken natt förra veckan och missat 12 timmar vaken tid med Juline, eller åtta kanske man ska säga eftersom hon också sover.
Det betyder att jag har sovit minimalt, kanske onormalt lite för ATT av just den anlendingen att jag ska kunna umgås med henne så mycket som möjligt.
Och om folk nu är så korkade och inte förstår varför jag jobbar så får dom ju vara det, jag skulle vilja se dom betala mina räkningar genom att bara sitta på arslet hela dagarna.
Jag var snäll och lät Robert flytta utan att betala en krona på radhuset, jag står på det själv. jag pungar ut 6500 i bara hyra varje månad, och sen har man övrigar räkningar också.
Och det klarar inte min föräldrapenning, jag måste jobba.
Eller tycker ni jag ska fixa social hjälp och leva på era karlas skattepengar, när jag har ett jobb?
Och om det är någon av er är timanställd så vet ni också att jag kan inte välja mina arbetstider, dom är de dom är och sen får man göra det bästa av situvationen.
Och jag gjorde allt i min makt för att få Robert att byta med mig, byta vecka helg vad som hellst, men han vägrade. ska jag då välja att gå i personligkonkurs för att tillfredställa er?
Vad gör det för nytta för mig och Juline?
Om ni tror att jag gör det här för någon annan än henne så kan ni dra åt helvete, för då känner inte ni mig då har ni nog inte ens rätten att tala till mig.
Jag vet inte vilka som har sagt det här, utan det var en vacker människa som kom fram frågade MIG hur det låg till.
Jag har egentligen inte heller någon skyldighet att förklara mig, men nu har jag gjort det.
Men en sak är klar, snacka på bäst fan ni vill, jag är stark nog att ta det, jag viker mig inte och jag kommer alltid gå med ryggen rak så länge jag vet att jag gör rätt!
Kan man göra annat än att le?
Efter 50 timmars jobbnätter förra veckan kan jag nu säga att jag är människa igen.
Så nu tänkte jag berätta vad jag har gjort av den ursköna soldag, jag har klagat, gnällt, svurit och bara vart allmänt bitter över hur varmt det är.. och vad är det för jäkla fasoner.
Från gnällande på minusgraderna till det här, jag förstår inte.. är man aldrig nöjd? finns det alltid någonting att gnälla över?
Det kan vara allt ifrån kroppsfixering, vädret, människor och världen runt omkring. Man är aldrig nöjd.
Jag skulle nog vilja träffa en människa utan komplex eller negativt tänkande kring världen runt omkring.
Det skulle nog vara ganska nice, få fråga hur den lyckades ta sig dit.
Nu tänker jag iallfall ta min bastanta röv över till grannen för att vakta deras monster en timme, eller blir det tvärtom?
Baromhejdå!
Sandras härliga rygg ;P
Nu är det stopp!
För ett par månader sen fick jag för mig att jag skulle börja gå ner i vikt genom att äta minimalt. Vilken sund människa som helst förstår ju att det inte håller i längden, för så fort jag började äta i normala mängder igen så smög sig endel av vikten jag gått ner tillbaka.
Jag gick ner ca 8 kilo och har gått fått tillbaka mirakulöst bara ett, men jag känner fortfarande att jag skulle nog behöva gå ner ett par till, för att trivas med mig själv.
Och hur dum jag än är så vet jag att man måste kombinera bra kost med motion också, men det är ju det som är grejen, jag är så fruktansvärt jäkla lat.
Det är det värsta jag vet, Tidigare i livet var jag relativt alert, jag sysslade med sport (tro det eller ej) jag var engagerad i någonting.
Vad är min hobby nu? Jo sitta på arslet, dricka kaffe och snacka massa strunt.
Jag jobbar visserligen och har Juline, men de timmarna ibland då man egentligen skulle göra nå vettigt, då väljer jag att sitta.
Jag vet inte heller var jag ska få motivationen till att göra någonting ifrån, eller vad jag ska sysselsätta mig med. Jag tror jag tycker att jag ska bli smärt och smidig igenom minsta möjliga ansträngning.
Men för att komma till saken, har jag nu kommit underfund med att ta tag i saken igen fast denna gång äta i normala mängder fast kanske inte det där flotta och goda sakerna .
Sluta med tex chips, läsk skräpmat och till en börja byta ut det emot tex loka och popcorn? vad vet jag, nyttigare lär det ju iallafall vara.
Man måste väl kunna ta det successivt inte ta bort alla fula ovanor i en och samma sväng.
För jag vet att det inte är hållbart.
Sen vet jag även att jag aldrig kommer få tillbaka den kroppen jag hade innan jag skaffade barn, jag kommer alltid vara lite bredare om höfterna, alltid ha bristningar här och där, men det tänker jag inte gnälla över för det är bara bra saker bakom dom.
Men vikten tänker jag försöka förändra och är det någon som känner sig motiverad, och tycker att dom liksom vill följa med.
Kom hem till mig, skrik och gorma lite att nu får det vara nog, så går vi ut och promenerar efter det.
Jag behöver en storjävla spark i arslet, svårare än så är det inte!
Sömn, vad är det?
Jag har jobbat nätter nu Måndag till Onsdag, och med det sovit ca 3-4 timmar per dag. Sen haft bebis och för att sedan inatt vara ledig.
Men Juline tyckte liksom att om jag nu har varit vaken de tidigare nätterna så kan jag lika gärna fortsätta med det.
Hon har vaknat 245 gånger och vissa gånger för att grina och andra och att skratta. två gånger har hon fått mat och annars har hon bara vela kommit upp i famnen för att somna där sedan tillbaka i sängen.
Så jag tror inte hennes sömn är så påverkad av det.
Men jag, jag är totalt död idag.
Sen tjugo i sex imorse fick hon för sig att det var dax att kliva upp, såfan heller tänkte jag, tog med henne ner, la upp kuddar under madrassen och brevid sängen.
Hon låg och käkade vällningen själv och jag sov med ena ögat öppet.
Sen favorit leksaken idag var tydligen min näsa, det är fantastiskt roligt att köra upp fingrar där dom inte ska vara, riva slita och kolla så den verkligen sitter ordentligt fast.
Men kring åtta gav jag upp, då gjorde jag gröt och gav henne, började väl acceptera att dagen skulle börja. men NEJDÅ då skulle fröken filur minsan sova igen.
La henne och hon somnade på ca 20 sek. och ja, jag gick också och la mig igen . och sedan vid halv tio när hon slog upp igen, var jag faktiskt på ganska bra humör. jag behövde de där timmarna kände jag :)
Nu har jag hunnit äta frukost, vart till Annso för kaffe och till Konsum för lite frukost varor. Nu sitter jag och väntar på att Sandra ska ta fingrarna ur röven så vi kan hitta på någonting :)
Hur gnällig jag än låter och hur mycket jag än klagar, så finns det ingen jag älskar och håller av så mycket som Juline, så man får ta allt med en nya salt ;P
Nu säger jag och bas godnatt.
Nu säger jag och bas godnatt.
Jag tror jag har världens sötaste bebis fa...
Jag tror jag har världens sötaste bebis faktiskt :)
Frågan är ju om det kan bli värre än såhär ;)
Frågan är ju om det kan bli värre än såhär ;)
Det är klassfest och jag tror josef vinner...
Det är klassfest och jag tror josef vinner årets min ;p
Det är tur hon ler i slutändan!
Men inte inatt, hon vaknade första gången tjugo över nio. Somnade om vi elva. Sov till halv tre och var sedan vaken till ca halv sex.
Nu vaknade hon igen klockan åtta och beter sig som ingenting, hon skrattar är lycklig och sitter nu och leker med nappen. Supergirl?
En annan kommer ju ha men för livet och få hinka kaffe som aldrig förr. Tänker dock använda alla vänner jag har idag för underhållning så jag tar mig igenom dagen.
Det är som sagt tur att hon är försöt och älskvärd för att vara arg på ;P
Idag blir det Rusa, Willys och Dollar och tro på fan, vi ska åka BUSS!! :D
Jag gav upp mitt projekt att ligga i sänge...
Jag gav upp mitt projekt att ligga i sängen hela dagen. Gick upp till sandra och roas av när hon sliter ist :)
Fyy mig!
Men nu kanske man ska köra en ordentlig uppdatering?
Joförfan, nu kör vi!
Som ni kanske har märkt och vet så har jag och Robert gått ifrån varandra. Varför och allt det runt omkring vet dom som bör veta om och så tycker jag det ska stanna, tänker inte blotta det här.
Och är någon nyfiken och vill veta kan man fråga mig personligen.
Det värsta jag vet är när folk drar slutsatser om saker dom egentligen inte vet någonting om, eller pratar om saker och inte har all fakta.
Jag tycker att om man inte har stake nog att ta det med personen ifråga ska man inte heller prata om det. Man ska kunna stå för det man tycker och tänker och har man åsikter ska man väl vara stark nog att kunna stå för dom också? Att kunna ta en diskussion?
Jag bor i Forsbacka, som man också kan kalla by eller ett väldigt väldigt litet samhälle på ca 2500-3000 personer. och då pratas det, och folk har nog större koll på andra än på sig själv. vilket är förståligt.
Jag är precis likadan, jag vet massvis om folk jag inte känner och hör saker om allt och alla.
Jag tror och anser nog att jag är en sådan som bildar min egen uppfattning innan jag dömer folk, sen har jag även väldigt svårt att ta personer till mig.
Jag är trevlig och nästan alltid glad, och jag skulle aldrig kunna vara en sådan person som bara går förbi utan hälsa.
Men runt omkring än just nu så känner man blickarna i nacken, man känner hur folk pratar när man går förbi, och jag kan säga att både jag och Robert har gått någorlunda vidare.
Och vill någon veta något om mitt privatliv tycker jag att den personen kan komma till mig.
Jag mår skit bra med mig själv just nu och trivs som fisken i vattnet. Är det inte det som är huvudsaken?
Nog om allt det där.
Jag har haft Juline i en vecka nu och hon börjar bli så stor och med på allt, hon är så jäkla klåfingrig och man kan inte ha någonting framme.. Jag förstår verkligen vad Andrea menade för några månader med att barnsäkra sitt hem.
Blöjorna under skötbordet flyger överallt, allt som ligger på bordet inom räckhåll åker ner. det mesta som kommer i händerna tuggas det på.
Men jag kan inte beskriva för er vad jag älskar att vakna varje morgon och höra henne ligga och jollra uppe i sängen, se hennes leende när jag kommer upp och hämtar henne.
Se hur lycklig hon blir bara man ler och pratar med henne. Jag älskar henne så det gör ont i mig. Bara tanken för mig nu att le och må bra.
Juline är det bästa jag har gjort i mitt liv.
Sandra Jägeving
Ida Jensen
Johanna Frances
Hanna Uurinmäki
Ann-Sofie Eriksson
och sist men inte minst
Jacob Öman
Ni får mig skratta, uppskatta livet och se saker från den ljusa sidan dagarna i ända. Jag kan heller inte beskriva hur mycket jag tycker om er!
Ända jag kan göra är att Tacka!
