Nattliga rutiner och små mysiga monster!

Ibland blir jag förvånad över hur ett minne och en konversation kan ha en stor betydelse i ens liv, och att man i just det ögonblicket inte har en aning om hur påverkad man blir!

På kvällarna när jag lägger Juline så har vi en liten ritual, vilket förmodligen de flesta föräldrar har.
Det hela börjar med att få ner fröken i sängen, och vilket sen hon fyllde två har blivit en mer komplicerad sak, då hon ska busa innan.
Hur som haver...
Sedan läser vi en bok som hon valt ut, och efter det trycker hon igång sin cdspelare själv, där hon har lyssnat på samma skivan sedan spädbarns åldern.. och det har intala mig gör att hon känner sig trygg.

Sen får hon puss, och kramen på ena kinden och sedan på den andra, vi gosar näsor och sedan kommer det till de jag försökte förklara i början.
Jag stoppar om Julines fötter, lägger in täcke under och gosar in dom ordentligt och säger meningen " Nu kommer inga monster och mardrömmarna håller sig borta" drar i hennes stortå och vi skrattar åt saken.

Efter det kommer den andra grejen jag alltid säger " godnatt, tack för idag, ses imorgon, sov gott, älskar dig"
Det är ganska mysigt nu när hon börjat svara tillbaka på allt :)

Åter till det där med fötterna, det har jag fått ifrån när jag var barn själv, och hade en kompis som sov över och jag frågade henne varför hon stoppade in fötterna under täcket. ( jag personligen skulle aldrig kunna sova med fötterna under täcket) och då fick jag svaret, eller kommer inte riktigt ihåg om det var att "Det håller monstrerna borta, eller att man inte drömmer mardrömmar"
Men jag kommer ihåg att jag tänkte att det var så smart, och att hon självklart måste tala sanning.
Så även nu, fast jag inte själv sover så, så gör jag det på Juline.. för jag har intalat mig själv att jag kände sådan logik med den gesten så då kommer hon känna sig tryggare också.

Har ni några mysrutiner med era små stjärnor? :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0